Lätt att få rätt i efterhand

DN skriver i dag om att bunden ränta visat sig vara bäst vid en del tillfällen — till exempel 2005. Det ställs i kontrast til det gamla klassiska rådet att rörlig ränta alltid är bäst i längden.

Okej, det är klart att det i efterhand alltid går att hitta tidpunkter när skulle ha varit billigare att binda räntan än att inte göra det. Problemet är att när undersökningen är klar så är den tiden för länge sedan förbi. Normalt sett – nu är ekonomi tyvärr inte alltid normal – så är en rörlig ränta ett dagspris på lån. För längre bindningstider så tar kreditgivaren (banken) bättre betalt, eftersom banken själv måste binda upp sin akrediter på längre tid. Ju längre fram i tiden bedömningar av räntan ska göras, desto osäkrare blir de. Denna osäkerhet ger högre pris.

Men det kan förstås visa sig att prognosmakare, ränteanalytiker och räntehandlare har fel i sina prognoser (och det kan gå fort). Då kan det bli så att de tagit för lite betalt för de långa bindningstiderna. I dag ligger de långa räntorna bara några procentenheter över de rörliga. Men det betyder inte att de långa räntorna är billiga, utan att marknaden tror att dagens höga korta räntor är tillfälliga. De KAN ha fel. Det finns analytiker (jodå!) som tror att den höga inflationen och därmed de höga räntorna har kommit för att bli kvar under många år. Som Jonas Bernhardsson, Redeye, i DI.

Familjeekonomen rekommenderar att den som har höga lån binder dem på olika tider. Det är en slags försäkring mot snabba räntehöjningar. Det lär inte betyda att du får lägsta möjliga räntekostnader över tid, men det betyder att du får bättre kontroll över kommande utgifter. Den kontrollen kan vara värd mycket.

Det främsta sättet att minska sina räntekostnader är annars att amortera. Det är Familjeekonomens första rekommendation till barnfamiljer som har höga lån.

Lägsta räntan

Dags att binda om lånen? Glöm inte att då är det läge att förhandla med banken. I dagsläget är räntorna som bekant betydligt högre än för ett par år sedan. Desto viktigare att inte betala för mycket. En utgångspunkt kan vara nätbankernas erbjudanden. Skandiabanken har ännu inte höjt sina räntor lika mycket som konkurrenterna . 5,42 procent är utgångsläget för tremånadersräntan, mot 5,60 för SBAB. SBAB erbjuder bindningstid på en månad för 5,45. Hos Skandiabanken får du volymrabatt på 0,10 procentenheter från 1 miljon, 0,20 från 1,5 mijoner och 0,30 från 2 miljoner. Hos SBAB har man också övergivit principen lika ränta för alla, och här kan du räkna ut hur mycket ränta just du kan få. Ett lån på 2 miljoner på ett hus värt 2,5 miljoner ger exempelvis enmånadersräntan 5,33, tremånadersräntan 5,48 och tvåårsräntan 6,03.

Dessa räntor är bra att ha som förhandlingsvapen med banken. Om man kan visa att bostäderna i det egna området stigit mycket sedan lånet bands om förra gången så är det förstås ett stort plus.

Sedan är det klart att det ine går att lägga hur mycket energi som helst på att jaga sista kronan på bolånet. Hur väl bankens andra tjänster fungerar och vilken relation man har till sin bank är också av värde. Men kom alltid i håg — de har dig som kund för att de tjänar pengar på dig.
Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, SBAB, Skandiabanken

Smällar man får ta

Familjeekonomens bil var ute och krockade med en annan bil. En liten snygg parkeringsskada sådär. Lagom klantigt och lagom kul. En ny framlykta till en V70 blev det. Dyrt. Och försäkringsbolaget, i detta fall Länsförsäkringar, ville förstås ha självrisken på 1 000 kronor. Och så höjde bolaget premien med ett par tusen spänn (nya skatten på trafikförsäkringen oräknad). ”Vi lovar meddela dig om det sammantaget blir dyrare än själva reparationen”. Jovisst, självrisken är inte alls tusen spänn. I själva verket betalar jag i slutänden nästan hela reparationen själv. Uggh. Nya helförsäkringen gick på 7 350 spänn (Inkluderat så kallad länsbonus på 500 bananer, eftersom jag har andra försäkringar hos länsförsäkringar). Ganska mycket för en bil med 18 000 mil på nacken. Funderade på att slopa helförsäkringen, bilens värde är kanske 45 000 kronor. Men lite feg är man ändå… Så jag gjorde en enkel koll på Compricer, och fick fram att flera bolag var betydligt billigare. Nu kunde jag inte skryta med några skadefria år längre, men både Trygg-Hansa och Aktsam låg ändå avsevärt lägre. Det slutade med en motsvarande Trygg-Hansa-försäkring, med självriskreducering vid händelse av krock med ett av rådjuren som springer här på slätten, för 4 300 kronor. 40 procent lägre försäkringspremie och 3 000 spänn att göra något roligare för. (Eller att lägga i spargrisen, grymt).

Så har man lärt sig igen – en enkel liten koll då och då av försäkringar och andra avtal som ska bindas om och förlängas kan spara en del pengar.

Andra bloggar om: försäkringar, privatekonomi

Ränteexperter i slalombanan

Rapporterna i går om en årlig inflation på 4 procent fick de flesta ränteexperter att byta fot. Från att för någon månad sedan trott på räntesänkningar, så tror de flesta nu på höjda räntor från Riksbankens sida den 2 juli, rapporterar TT/DN. Det tycks som att experterna svänger lika fort i sina analyser som Byggmark i slalombanan.

Samtidigt bytte Riksbanken fokus när det gäller att studera inflationen, och ska numer titta mer på det gamla hederliga konsumentprisindex, KPI, och inte KPIX ( Det senare ett mått som bland annat räknat bort effekterna av ränteökningar och ökningar av momssatsen). Det är naturligtvis logiskt att främst titta på hur konsumenterna påverkas av prisökningarna, inte vad som orsakat dem. Men att byta mått är ju inget som förändrar verkligheten.

Lite märkligt är det att en räntesänkning av så många framställs som en självklar medicin mot inflationen just nu. Som Pekka Kääntä påpekar kan faktiskt en räntesänkning bidra till inflation och inflationsförväntningar, åtminstone på kort sikt. Räntehöjningen i sig ger ju hushållen – och företagen – ökade kostnader för boende och investeringar. Det kan öka kraven på löneökningar och ge högre priser. Och inte ens en räntehöjning kan råda bot på de inflationsdrivande olje- och matpriserna.

Och så det andra problemet: I en högkonjunktur kan en räntehöjning kyla av ekonomin som avsett – folk blir försiktigare med sina pengar. Men på slutet av konjunkturtoppen och på väg in i ett svårare ekonomiskt läge, så är risken att räntehöjningen i stället skapar stor osäkerhet och fördjupar en kommande lågkonjunktur.

Kom ihåg att Konjunkturinstitutet, KI, så sent som sista mars efterfrågade RÄNTESÄNKNINGAR och stimulansåtgärder från regeringen under 2009, för att möta en svagare konjunktur. UPPDATERING: Men även KI åker slalom…
Andra bloggar om: räntor

Ny Merca — för dryga tusenlappen?

Att köpa och köra bil är dyrt. Att köra tjänstebil är inte heller så ekonomiskt fördelaktigt, utan mer en möjlighet att köra en ny bil utan att lägga ut en engångssumma på hundratusentals kronor.

Men det finns möjligheter att spara slantar, för den som tänker annorlunda.

Vi bilägare har testat gasvarianten av Mercedes B-klass, en rätt tuff familjebil i den moderna kompakta stilen, men med plats för fem och bagage. För privatköparen är Mercedes B-klass inte så het, inköpspriset är helt enkelt högt, även om man får miljöbonus (förutsatt att regeringen avsätter mer pengar till det).

Men för den som kan få tjänstebil och bor i en stad med tillgång till gasmack (helst biogas), så är dessa bilar riktigt bra alternativ. Mercan går 30 mil med gas och har en normalstor bensintank som tar den 70 mil (nödvändigt när man ger sig ut på längre turer och utan säker tillgång till gas). Gas och elhybrider (som Toyota Prius och en variant av Honda Civic) får nämligen till och med 2011 räkna ned förmånsvärdet till 60 procent av det normala för motsvarande bensinbil. (Se Skatteverkets hemsida)

För Mercedes B-klass konkurrent WV Touran ger det ett förmånsvärde på 1966 kronor (inklusive extrautrustning på 20 000 kronor. Vid en marginalskatt på 50 procent ger det en nettokostnad på under tusenlappen, före bränslekostnad. Mercan blir ungefär en hundring dyrare. (Även Opel Zafira finns med gasdrift.)

Riktigt ekonomiskt blir det aldrig att köra bil, än mindre ny bil — men mycket mer ekonomiskt och miljövänligt än så här kan det väl knappast bli?
Andra bloggar om: bilar, bilköp, tjänstebil

Ketchupeffekt på räntorna

SBAB och Ikanobanken höjer räntorna över i stort sett hela linjen. Tre-månadersräntan är uppe i 5,6 procent, vilket är mer än en fördubbling på bara några år. Det är den interna bankräntan, Stiborräntan, som stiger, trots att reporäntan står stilla. Klart att det måste kännas i många plånböcker. Ett alternativ till 3-månadersräntan är 1-månaders-räntan, som mer direkt är kopplad till Riksbankens reporänta. Hos SBAB är 1-månaders räntan 5,29 procent. Den lägsta bundna räntan är annars 10-åringen på 5,79 procent. Det visar att de som handlar med räntepapper långsiktigt tror på lägre räntor än i dag.

Samtidigt med de stigande räntorna rapporterar mäklarna om att bostadspriserna är stabila. Familjeekonomen tror att det är en eftersläpningseffekt. Skattesänkningarna har gett ökat ekonomiskt utrymme för många och att köpa hus är en utdragen process. Kraftigt stigande räntor, tillsammans med bensinpriser på närmare 14 kronor och tomater för 30 kronor kilot gör en ganska kletig ketchup. Risken är att många kommer att få det tufft att behålla sin dyra bostad.

Den som har stora bolån bör ha delat upp de med olika bindningstider. Det gör att ökningen inte kommer så snabbt. Att amortera ner skulderna är viktigt. Den som har legat rörligt bör ha följt rådet att spara undan marginalen som tidigare varit till de bundna räntorna. Det är nu man har användning av de pengarna. Risken med den taktiken är förstås att det kan ha varit lockande att använda dem till en Thailandsresa…

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”http://bloggar.se/om/r%E4ntor” rel=”tag”>räntor</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/bostadsmarknaden” rel=”tag”>bostadsmarknaden</a>

Strunta i börsnedgångarna

Det långsiktiga börssparandets grundregel är det uttjatade : ha is i magen. Det kan vara svårt att hålla sig till när börsen går ner rejält (i dag sådär 2-3 procent, efter New York-börserna i fredags). Mitt grundläggande råd är ändå att försöka strunta i enstaka dagars och veckors nedgångar på 2-15 procent. Det är det långa loppet som räknas. Investera inte i börsaktier i första hand för att du tror att priset på dem ska öka snabbt. Investera i dem på samma sätt som du skulle göra om du investerade i något annat företag: se till vilket förtroende du har för den/de som leder företaget, hur stark affärsidén är, hur stora marginaler företaget har, och hur mycket du kan få tillbaka i utdelning på ditt aktieinnehav.

Med det lägger du grunden i aktiesparandet i företag som med stor sannolikhet kommer att att klara sig igenom lågkonjunkturer, som kommer att skötas professionellt och som kommer att fortsätta att växa och ge vinster. Tuffa tider på börsen kan då bli köplägen i stället.

Oftast är det dock svårt att matcha köplägen. Familjeekonomens råd – för den som är intresserad – är att grunda sin aktieportfölj med investmentbolag som Investor, Industrivärden och Lundbergs. Sedan är det svårt att låta bli bolag som H&M och Volvo – som håller stabila aktieutdelningar. Det finns många andra bolag i olika storleksklasser och branscher som är väl värda att ha i en långsiktig portfölj.

Sedan hör det nog till aktieintresset att plocka lite i portföljen då och då, även om det inte alltid blir rätt beslut.

Andra bloggar om: <a href=”http://bloggar.se/om/aktier” rel=”tag”>aktier</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/b%F6rsen” rel=”tag”>börsen</a>

Det gör ont när bubblor spricker

Utbudet på bostadsmarknaden är rekordstort. På mäklarnas monopolsajt (privatpersoner är inte välkomna) står säljarna på kö. Bostadsbilagorna är tjockare än någonsin under högkonjunktur. Till salu-skyltarna är fler än de brukar vara, är åtminstone min känsla. Försommaren är väl i och för sig normalt en bra bostadsförsäljningsperiod, men nu närmar sig ju midsommar…

Nog är det det läge att fundera över anledningar till det stora utbudet just nu. Man kan misstänka att det handlar dels om personer som ser att ska man sälja så är det läge nu, priserna har ju slutat stiga och till och med fallit. Dels om personer som börjar få svårt att finansiera sina tidigare bostadsköp. Det är nämligen inte helt ovanligt med ganska nya hus, bland dem som bjuds ut. När räntorna nu fördubblat sig jämfört med vid köpet för några år sedan, så är det kankse inte så lätt att få ihop kalkylerna.

Å andra sidan så har inte arbetslösheten börjat stiga, och de flesta hushåll har fått rejäla reallönelyft de senaste åren. Börjar jobbmarknaden vika så kan det bli ännu tuffare på bostadsmarknaden.

Därför: att amortera på bostadslånen är viktigt. Inte ekonomiskt rationellt, säger en del. I högsta grad rationellt säger familjeekonomen. Det visar att man har råd med sin bostad, det gör att man får marginal om bostadspriserna rasar och banken inte tycker att bostaden är värd vad den varit värd, och det ger utrymme för framtida investeringar i bostaden i form av renoveringar etc. Att minska risken för att behöva paniksälja bostaden till dåligt pris vid arbetslöshet eller andra ekonomiska omständigheter, är värt mycket. Bättre det än att ha lagt pengarna på konsumtion – som är risken om man avstår amorteringar.

Andra bloggar om: <a href=”http://bloggar.se/om/bostadsmarknaden” rel=”tag”>bostadsmarknaden</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/huspriser” rel=”tag”>huspriser</a>

Matkassen del två

Det är STOR skillnad på matpriserna i butikerna. Större än man tror. Familjeekonomens jämförande matkassa kostade i måndags 602 kronor på Willys (Axfood) i Skåne. Samma matkasse kostade hos konkurrenten AG:s (Bergendahls) 692 kronor. Det är 15 procent mer – och det i en likartad butik. AG:s är i princip dyrare på allt, utom kött. På kött är AG:s något billigare och dessutom avsevärt bättre än Willys. Men svenska tomater på AG:s kostade 34,95 kg — eftersom jag inte ska snacka med tomaterna valde jag holländska kvisttomater för 24,95 kg. Det är ändå avsevärt mycket mer än Willys 14,95 kilot. Extremt stor prisskillnad var det också på hushållost: 56 kronor kilot på Willys mot 90 kronor på AG.

Andra bloggar om: <a href=”http://bloggar.se/om/matpriser” rel=”tag”>matpriser</a>

Dyr och krånglig pensionsflytt

Numer går det åter att flytta sitt pensionssparande i både privata och kollektivavtalsförhandlade pensioner. Pensioner är krångligt, inte minst för den som arbetat hos många olika arbetsgivare inom skilda avtalsområden. Då kan det lätt bli så att man har små delar av sparandet hos olika förvaltare. Svåröverblickbart och dåligt.
Dessvärre är flytträtten ingen egentlig rätt. Bolagen tar själva beslut om de ska tillåta flytträtt och vilken avgift de ska ta ut. Konsumenternas försäkringsbyrå har en översikt för vad som gäller för olika bolag och avtalsområden i kollektivavtalade tjänstepensioner, och en för privata försäkringar.

Att få flytta sin pensionsförsäkring borde vara en rättighet, och kostnaderna för att göra det borde på något sätt regleras. För tro inte att det inte slarvas i bolagen. Två av de största, syskonen SEB Trygg Liv och SEB Gamla Liv, fick i tisdags en varning och en straffavgift på vardera 15 miljoner kronor tilldömt av Finansinspektionen, FI.  Se pressmeddelande: ”SEB Trygg Liv och SEB Gamla Liv har brutit mot de regler som finns om riskhantering och regelefterlevnad. Bristerna innebär att det i praktiken helt saknats en övergripande riskkontroll i båda bolagen under de senaste åren. FI anmärker vidare på att Anders Mossberg är vd i SEB Gamla Liv samtidigt som han är vd i SEB Trygg Liv Holding och styrelseordförande i SEB Trygg Liv. ”

Nu är bristerna åtgärdade, heter det. Men den som vill flytta sina pengar från dessa misskötta bolag får betala  för det. Rejält. I SEB Trygg LIv utgår först en fast avgift på 1 000 kronor, sedan rörliga avgifter på 1-4 procent de första fem åren. Flytträtt? Pyttsan.

Andra bloggar om: <a href=”http://bloggar.se/om/pensionsf%F6rs%E4kringar” rel=”tag”>pensionsförsäkringar</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/flyttr%E4tt” rel=”tag”>flytträtt</a>