Låt frugan jobba!

Det brukar påstås att män tar ut mindre föräldraledighet än kvinnor delvis på grund av ekonomiska skäl. Eftersom mannen ofta tjänar mer än kvinnan, som dessutom oftare arbetar deltid, så blir det mindre pengar kvar om gubben tar ut sin föräldraledighet, heter det.
Det argumentet tycker familjeekonomen att man kan slänga i soptunnan. Den som tjänar mest har oftast högre marginalskatt. Att sänka mannens årsinkomst och i stället låta kvinnan arbeta mer, ger lägre skatt (Eller tvärtom om kvinnan är höginkomsttagaren). Dessutom är det lätt att halka efter lönemässigt om man är borta från jobbet en längre tid. Långsiktigt ekonomiskt är det smartare att låta båda få chansen att utveckla karriären.
Orsakerna till att kvinnan ofta är föräldraledig må vara många — men det ekonomiska är inte ett hållbart argument.
Andra bloggar om: föräldraledighet, pappaledighet

Semester till lågpris

Det finns inga värre ställen att ha semester på än de ställen där alla andra har semester. När Stureplansstekarna låtsas att de är intresserade av tennis och dricker sig fulla i Båstad, Stockholms kulturelit flytt till Österlen, PR- och politikerfolket försöker lura i oss att de har något viktigt att säga i Almedalen, så är det bäst att semestra HEMMA. Eller, om man nu nödvändigtvis vill ha lite omväxling – byt hem med någon annan. Kusinen på landet kanske vill in till stan? Kollegan på regionkontoret i X-stad kanske vill till Y-stad. (Nä just det , där är ju alla Stockholmare redan…)
Billigt och bra. Och varför inte ta tåget. Eller flyget. Ofta billigt på sommaren.
Andra bloggar om: Almedalen, semester, Båstad

Elpriser – till förbannelse

Elpriset har verkligen skjutit i höjden. Politikerna tycker ju att det är kul att lägga skatt på el — och dessutom moms på skatten. Precis som de gör på bensinen. Men nu börjar också själva elpriset kännas — det oskattade alltså. 67 öre kwh ligger det rörliga på ungefär. Billigast är ofta statliga Vattenfall, vilket i sig är lite knepigt. Vattenfall är ju samtidigt en av de absolut största producenterna, och kan påverka priset på elmarknaden Nordpol kraftigt. Man säljer alltså dyrt till andra bolag och så lägger man sitt eget utpris något lägre än konkurrenternas. Inte undra på att Vattenfall rullar in miljard efter miljard.

Till elpris, skatt, elcertifikatavgift och moms, så kommer också nätavgiften. Som inte bara är en fast avgift utan också rörlig. Som vanlig konsument fattar man ingenting mer än att man ska betala, multum.

På sajten Elskling får man lite hjälp med att hitta de minst dyra elavtalen. Fast det gäller som vanligt att vara lite skeptisk mot den här typen av prisjämförelsesajter. De lägsta priserna visar sig ofta inte existera när det väl gäller. Men som utgångspunkt är det bra.

Sedan är det väl lite löjligt att jaga in på sista kronan. Däremot är frågan rörligt eller bundet som vanligt svårare. Just nu är elpriset i stigande, beroende på torka och väntan på en fungerande elkabel från Norge. Bolagen rekommenderar att man binder. Självklart satsar jag på rörligt… Men jag gör det enbart med känslan att jag blir lurad hur som helst. Av princip så avstår jag dock från Vattenfall. Skulle politikerna göra någon nytta så skulle de stycka Vattenfall i tre bitar. Men politikerna ägnar sig enbart åt PR-strategier numera. De kan stanna i Almedalen. Forever, vad mig anbelangar.
Andra bloggar om: elpriser, vattenfall

Andra bloggar om: Almedalen

Ränteknockad av Ingves?

Riksbankens räntehöjning var inte oväntad — åtminstone inte efter den senaste tidens inflationsrapporter. Normalt brukar Familjeekonomen tycka att det är bra att Riksbanken håller emot inflationen. I detta fall är det mer tveksamt om en räntehöjning är rätt medicin. Trycket på inflationen kommer till stora delar från internationella prisökningar på mat och energi. Att höja räntan kan visserligen teoretiskt stärka den svenska kronan och därmed göra importen billigare, men normalt är målet med en räntehöjning att dämpa investeringstakten i den inhemska ekonomin — helt enkelt göra det dyrare för företag och hushåll att låna till investeringar och konsumtion. Just det är definitivt fel medicin i början av en lågkonjunktur. Dessutom bidrar räntehöjningen i sig till inflationen genom höjda räntekostnader — vilka räknas in i konsumentprisindex, kpi, som numer är det inflationsmått som Riksbanken tittar mest på.

Som enskild är det nu inte mycket man kan göra åt riksbankens beslut. Familjeekonomen tycker att det är bäst att sprida lånen över olika bindningstider — detta är som vanligt viktigast för den med höga lån. Den som har gjort det tidigare har det lugnare nu än den som valt att ligga helt rörlig, eller bundit allt på en period som går ut just nu.

Riksbanken spår att fortsatta räntehöjningar blir nödvändiga. Men lågkonjunkturens kraft riskerar att överraska Ingves och company. Därför är rörlig ränta förmodligen (ingen VET!) det minst dåliga valet just nu. Använd Skandiabankens räntor (glöm inte att Skandiabanken ger volymrabatt) och SBAB:s räntor (glöm inte att SBAB numer också ger rabatt på större lån och lån där huset är mycket högre värderat än lånet) som utgångspunkt för förhandlingar med din bank.

Och avslutningsvis: AMORTERA!

Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, riksbanken, reporäntan

Sommarrea på börsen?

Börsen har rasat 20 procent sedan årsskiftet och över 30 procent på ett år. Tonerna går i moll på de flesta håll. Är det då lika med rea på börsen?
Det tråkiga svaret är njae. Det roliga svaret är att det är billigare att investera i de bra företagen i dag än vad det var för ett år sedan. Rent teoretiskt så är det framtida vinster som avgör börsbolagens värde i dag. Eftersom vinster blir osäkrare ju längre bort i tiden de kommer, så varierar också börskurserna rejält efter framtidstron. Det betyder å andra sidan att aktier övervärderas i goda tider och undervärderas i dåliga, eller när man tror att dåliga tider är på väg. Därför kan det vara läge att börja titta på aktiemarknaden nu, för den som har pengar över så här i semestertider…
Kom ihåg att börsen kan komma att fortsätta gå ned, det är till och med troligt. Men en aktieportfölj byggs på lång sikt. Familjeekonomen föredrar aktier i företag som har visat stabila vinster, är lagom högt belånade och är generösa med utdelningar.
Skogs- och pappersbolagen är rejält baissade i dag, inte minst på grund av låg dollarkurs. Familjeekonomen kan ändå inte låta bli att titta på Holmen, som visserligen tampas på den tuffa tidningspappersmarknaden, men som samtidigt har stora tillgånga i skog och i elproduktion. Bolaget ger traditionellt stora utdelningar (Ibland saftiga extrautdelningar). Aktiekursen har smält ihop till runt 170 kronor, vilket är ned 40 procent på ett år. Det egna kapitalet värderas till drygt 200 kronor och utdelningen var i år 12 kronor. Det betyder att aktiekursen är lägre än det egna kapitalet och att det tar 14 utdelningar för att få placeringen återbetalad (om Holmen delar ut som de gör i dag).
Visst, vinsterna kan smälta ihop, och att stycka sönder bolaget och få ut det beräknade egna kapitalet är inte realistiskt — men familjeekonomen kunde inte låta bli: det blev några Holmenaktier i dag.
Den andra nyinvesteringen ligger i Midway, det skånska investmentbolaget, som kontrolleras av Sten K Johnsson. Bolaget är visserligen viktat mot företag i branscher som kommer att få det tufft under den närmaste tiden (bygg och anläggning) , men har samtidigt en historia av att vara lönsamt och generöst mot aktieägare. Familjeekonomen köpte en post i Midway också.
Andra bloggar om: aktier, börsen