Ränteknockad av Ingves?

Riksbankens räntehöjning var inte oväntad — åtminstone inte efter den senaste tidens inflationsrapporter. Normalt brukar Familjeekonomen tycka att det är bra att Riksbanken håller emot inflationen. I detta fall är det mer tveksamt om en räntehöjning är rätt medicin. Trycket på inflationen kommer till stora delar från internationella prisökningar på mat och energi. Att höja räntan kan visserligen teoretiskt stärka den svenska kronan och därmed göra importen billigare, men normalt är målet med en räntehöjning att dämpa investeringstakten i den inhemska ekonomin — helt enkelt göra det dyrare för företag och hushåll att låna till investeringar och konsumtion. Just det är definitivt fel medicin i början av en lågkonjunktur. Dessutom bidrar räntehöjningen i sig till inflationen genom höjda räntekostnader — vilka räknas in i konsumentprisindex, kpi, som numer är det inflationsmått som Riksbanken tittar mest på.

Som enskild är det nu inte mycket man kan göra åt riksbankens beslut. Familjeekonomen tycker att det är bäst att sprida lånen över olika bindningstider — detta är som vanligt viktigast för den med höga lån. Den som har gjort det tidigare har det lugnare nu än den som valt att ligga helt rörlig, eller bundit allt på en period som går ut just nu.

Riksbanken spår att fortsatta räntehöjningar blir nödvändiga. Men lågkonjunkturens kraft riskerar att överraska Ingves och company. Därför är rörlig ränta förmodligen (ingen VET!) det minst dåliga valet just nu. Använd Skandiabankens räntor (glöm inte att Skandiabanken ger volymrabatt) och SBAB:s räntor (glöm inte att SBAB numer också ger rabatt på större lån och lån där huset är mycket högre värderat än lånet) som utgångspunkt för förhandlingar med din bank.

Och avslutningsvis: AMORTERA!

Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, riksbanken, reporäntan