Ingves bryr sig inte om bobubbla

Allt fler talar om att det finns risk för att en bobubbla är på väg att uppstå. I praktiken handlar det om risken för att hushållen med dagens extremt låga räntor belånar sina bostäder och förköper sig, eller lånar på huset eller lägenheten till konsumtion av resor, bilar och annat gott å dyrt.
Kom ihåg att det inte var mer än drygt ett år sedan som låneräntorna låg över sex procent. Riksbankschefen Stefan Ingves säger sig inte se någon risk för en stor bubbla. Men det gäller att lyssna noga.
Så här säger Ingves till TT, här i SvD: ”Samtidigt ser vi att räntorna på några års sikt kommer att ligga på en helt annan nivå. Penningpolitiken är inte specialdesignad för att hantera bostadsprisutvecklingen.”
Med andra ord: bostadsmarknaden är inget som Riksbanken bryr sig särskilt mycket om. Det är just detta som flera kritiker av Riksbankens generösa räntepolitik varnar för.
Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, bostadsmarknad

Ränteknockad av Ingves?

Riksbankens räntehöjning var inte oväntad — åtminstone inte efter den senaste tidens inflationsrapporter. Normalt brukar Familjeekonomen tycka att det är bra att Riksbanken håller emot inflationen. I detta fall är det mer tveksamt om en räntehöjning är rätt medicin. Trycket på inflationen kommer till stora delar från internationella prisökningar på mat och energi. Att höja räntan kan visserligen teoretiskt stärka den svenska kronan och därmed göra importen billigare, men normalt är målet med en räntehöjning att dämpa investeringstakten i den inhemska ekonomin — helt enkelt göra det dyrare för företag och hushåll att låna till investeringar och konsumtion. Just det är definitivt fel medicin i början av en lågkonjunktur. Dessutom bidrar räntehöjningen i sig till inflationen genom höjda räntekostnader — vilka räknas in i konsumentprisindex, kpi, som numer är det inflationsmått som Riksbanken tittar mest på.

Som enskild är det nu inte mycket man kan göra åt riksbankens beslut. Familjeekonomen tycker att det är bäst att sprida lånen över olika bindningstider — detta är som vanligt viktigast för den med höga lån. Den som har gjort det tidigare har det lugnare nu än den som valt att ligga helt rörlig, eller bundit allt på en period som går ut just nu.

Riksbanken spår att fortsatta räntehöjningar blir nödvändiga. Men lågkonjunkturens kraft riskerar att överraska Ingves och company. Därför är rörlig ränta förmodligen (ingen VET!) det minst dåliga valet just nu. Använd Skandiabankens räntor (glöm inte att Skandiabanken ger volymrabatt) och SBAB:s räntor (glöm inte att SBAB numer också ger rabatt på större lån och lån där huset är mycket högre värderat än lånet) som utgångspunkt för förhandlingar med din bank.

Och avslutningsvis: AMORTERA!

Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, riksbanken, reporäntan

Ränteexperter i slalombanan

Rapporterna i går om en årlig inflation på 4 procent fick de flesta ränteexperter att byta fot. Från att för någon månad sedan trott på räntesänkningar, så tror de flesta nu på höjda räntor från Riksbankens sida den 2 juli, rapporterar TT/DN. Det tycks som att experterna svänger lika fort i sina analyser som Byggmark i slalombanan.

Samtidigt bytte Riksbanken fokus när det gäller att studera inflationen, och ska numer titta mer på det gamla hederliga konsumentprisindex, KPI, och inte KPIX ( Det senare ett mått som bland annat räknat bort effekterna av ränteökningar och ökningar av momssatsen). Det är naturligtvis logiskt att främst titta på hur konsumenterna påverkas av prisökningarna, inte vad som orsakat dem. Men att byta mått är ju inget som förändrar verkligheten.

Lite märkligt är det att en räntesänkning av så många framställs som en självklar medicin mot inflationen just nu. Som Pekka Kääntä påpekar kan faktiskt en räntesänkning bidra till inflation och inflationsförväntningar, åtminstone på kort sikt. Räntehöjningen i sig ger ju hushållen – och företagen – ökade kostnader för boende och investeringar. Det kan öka kraven på löneökningar och ge högre priser. Och inte ens en räntehöjning kan råda bot på de inflationsdrivande olje- och matpriserna.

Och så det andra problemet: I en högkonjunktur kan en räntehöjning kyla av ekonomin som avsett – folk blir försiktigare med sina pengar. Men på slutet av konjunkturtoppen och på väg in i ett svårare ekonomiskt läge, så är risken att räntehöjningen i stället skapar stor osäkerhet och fördjupar en kommande lågkonjunktur.

Kom ihåg att Konjunkturinstitutet, KI, så sent som sista mars efterfrågade RÄNTESÄNKNINGAR och stimulansåtgärder från regeringen under 2009, för att möta en svagare konjunktur. UPPDATERING: Men även KI åker slalom…
Andra bloggar om: räntor