Ny fart på bloggen

Efter några intensiva veckor utanför bloggen är Familjeekonomen åter. Framöver ska det bli mer fart. Börjar med en ppm-blogg. Den 5 mars var det dags för lite ommöbleringar. Obligationsfondernas tid är ute. Därför åkte Folksams obligationsfond – som tjänat väl under sin tid i portföljen och gott kunde haft större andel – ut. I stället åkte svenska indexfonden Avanza Zero in. 20 procent. Black Rock Latin America fick 10 procent, Black Rock US Basic 25 procent, Skagen global 25 procent och Skagen Kon-tiki 15 procent. På en månad gav det efterlängtade plus 10,9 procent i portföljen. Men det var inte så mycket bättre än premisparfondens 9,9 procent. Black Rock US basic har haft för stor plats, när dollarn stärkts och kronan försvagats. Skagen global har också haft usel utveckling. Nåväl. Gjorde nytt byte i dag – dock samma fonder.
Trots kronförstärkning sänker jag US Basic till 15 procent. Avanza Zero upp till 25 procent och Black Rock Latin America upp till 15 procent. Skagen global får 25 procent och KonTiki 15. En ganska offensiv portfölj alltså.
På ett år har Familjeekonomens PP-portfölj sjunkit med 19,5 procent (Suck). Att fallet inte blev värre tackar vi Folksam obligationsfond förr. Tack och hej. Premiesparfonden har under samma period minskat med 29,2 procent.
Läs även andra bloggares åsikter om PPM

Kris på börsen – kris i börsen

Familjeekonomen har haft fullt upp med annat. Men bättre sent än aldrig – en uppdatering vad gäller PPM-fondernas utveckling. Senast i september bytte Familjeekonomen ut en Nordenfond mot Folksams obligationsfond. Det trots att Familjeekonomen ständigt påpekar att PPM-sparandet bara är en del i hela sparportföljen och lämplig för större risktaganden. Men det gäller att ta risker i rätt tider. Familjeekonomen borde ha varit ännu försiktigare och det tidigare. Men flytten av 20 procent portföljen till säkra långa obligationer har i alla fall stoppat blodflödet en del. Sedan 15 september har Familjeekonomens PPM-portfölj rasat med 15,3 procent (12 december-09), mot Premiesparfondens -23,3 procent. Men en minskning är alltid en minskning. Sedan årsskiftet ser det ännu sämre ut – -32,6 procent för Familjeekonomens PPM-portfölj, mot -36,1 för Premiesparfonden.

Frågan är när det är dags att skifta från tryggt till mer vågat. Aktier ska ju köpas när de är billiga och säljas när de är dyra. Och billiga är aktier i kristider och dyra är de i bubbeltider. Familjeekonomens tips är att krisen kommer att bestå och bli tyngre under ett till två år. Under den tiden kommer börsen att svänga kraftigt. Den långsiktige bör börja investera i indexfonder eller direktägda aktier i kvalitetsbolag i omgångar, och gärna i samband med stora dagliga börsras. Minus på 5-9 procent har ju varit vanliga den senaste tiden.

Fortfarande gäller dock familjeekonomens ekonomiska huvudråd: amortera i första hand bort konsumtionslån, billån och topplån. Bygg sedan buffert och först därefter är det dags för mer risktyngda investeringar som aktier.

Andra bloggar om: ppm, kris, aktier

Rätt men fel

Familjeekonomen förde ju över en stor del av PPM-sparandet till obligationer häromdagen. Rätt tänkt – det värsta av finanskrisen var alls inte över. Krascherna av de investmentbanker –– Lehman Brothers nu senast –– som ska vara experter på just sådant som risk, visar hur absurt finansmarknaden handlat med värdepapper som ingen verkar ha fattat hur de fungerar. Som att de bäst utbildade människorna på de mest välrenommerade bankerna glömt den ekonomiska grundlektionen: överavkastning innebär alltid ökad risk. Det gäller även när risken är förklädd till bostadsobligationer handlade i 24 led.
Men nu hjälpte det inte att familjeekonomen tänkte rätt. Fondbytena sker helt enkelt för långsamt. Så i stället sker bytet från aktier till obligationer efter att börserna satt sig. Helt FEL med andra ord.

Andra bloggar om: finansmarknaden, PPM, Lehman Brothers

Odin Norden ut och Folksam obligationsfond in

Sedan Familjeekonomens senaste fondbyte i PPM den 20 maj har PPM-portföljen gått betydligt sämre än Premiesparfonden (-13,7 procent mot -11,1). Nu ska ett PPM-sparande vara långsiktigt, men jag väljer ändå att ta bort en av de fonder som jag gick in i den 20 maj, nämligen Odin Norden, som har underpresterat. Fonden har höga avgifter, men lever inte upp till förväntningarna. I avvaktan på att jag hittar en ny intressant fond — förmodligen utanför Norden — så tar jag in Folksams obligationsfond (578542) i portföljen i stället. Mycket talar för att räntorna ligger nära toppen och att de ska ner fram över. Sjunkande korta räntor ska betyda högre värde på långa obligationer vars ränta är fastställd för lång tid fram över. Det betyder i sin tur att fonder som investerar i långa ränteobligationer bör kunna öka. En ganska trygg investeringen i dagsläget alltså.
Bytet hos PPM tar några dagar, men när det är klart så skiftar jag också i PPM-portföljen under fliken här ovan.
Andra bloggar om: PPM

Hösten pressar musten ur börsen

Familjeekonomen har haft fullt upp med andra saker än att ta hand om sina pengar. Desto bättre har det gått att spendera dem. Det är lätt att sätta upp en budget, men betydligt svårare att följa den. Återkommer om hur en hembudget kan se ut och hur man håller respektive kraschar den…

Plånboken och semestertider

Familjeekonomen ligger lågt under semestern. Plånboken har varit på Vasamuséet, Gröna Lund, Stockholms Skärgård och lite smått och gott. Varför lämna Sverige när landet är som ljuvligast? Man ska vara generös med pengarna på semestern. Däremot inte dum. Är man en familj så blir det lätt hundratals kronor bara på bullar, korv och dricka på en dag om man äter ute — sånt som man kan ta med sig själv i en liten fikakorg. Egna mackor och medhavd dryck att äta ute är inte bara mycket billigare utan också oftast så mycket godare.
Nu fortsätter semestern — med hemblandad saft och lyxmackor i bagaget.

Andra bloggar om: semester

Låt frugan jobba!

Det brukar påstås att män tar ut mindre föräldraledighet än kvinnor delvis på grund av ekonomiska skäl. Eftersom mannen ofta tjänar mer än kvinnan, som dessutom oftare arbetar deltid, så blir det mindre pengar kvar om gubben tar ut sin föräldraledighet, heter det.
Det argumentet tycker familjeekonomen att man kan slänga i soptunnan. Den som tjänar mest har oftast högre marginalskatt. Att sänka mannens årsinkomst och i stället låta kvinnan arbeta mer, ger lägre skatt (Eller tvärtom om kvinnan är höginkomsttagaren). Dessutom är det lätt att halka efter lönemässigt om man är borta från jobbet en längre tid. Långsiktigt ekonomiskt är det smartare att låta båda få chansen att utveckla karriären.
Orsakerna till att kvinnan ofta är föräldraledig må vara många — men det ekonomiska är inte ett hållbart argument.
Andra bloggar om: föräldraledighet, pappaledighet

Semester till lågpris

Det finns inga värre ställen att ha semester på än de ställen där alla andra har semester. När Stureplansstekarna låtsas att de är intresserade av tennis och dricker sig fulla i Båstad, Stockholms kulturelit flytt till Österlen, PR- och politikerfolket försöker lura i oss att de har något viktigt att säga i Almedalen, så är det bäst att semestra HEMMA. Eller, om man nu nödvändigtvis vill ha lite omväxling – byt hem med någon annan. Kusinen på landet kanske vill in till stan? Kollegan på regionkontoret i X-stad kanske vill till Y-stad. (Nä just det , där är ju alla Stockholmare redan…)
Billigt och bra. Och varför inte ta tåget. Eller flyget. Ofta billigt på sommaren.
Andra bloggar om: Almedalen, semester, Båstad

Elpriser – till förbannelse

Elpriset har verkligen skjutit i höjden. Politikerna tycker ju att det är kul att lägga skatt på el — och dessutom moms på skatten. Precis som de gör på bensinen. Men nu börjar också själva elpriset kännas — det oskattade alltså. 67 öre kwh ligger det rörliga på ungefär. Billigast är ofta statliga Vattenfall, vilket i sig är lite knepigt. Vattenfall är ju samtidigt en av de absolut största producenterna, och kan påverka priset på elmarknaden Nordpol kraftigt. Man säljer alltså dyrt till andra bolag och så lägger man sitt eget utpris något lägre än konkurrenternas. Inte undra på att Vattenfall rullar in miljard efter miljard.

Till elpris, skatt, elcertifikatavgift och moms, så kommer också nätavgiften. Som inte bara är en fast avgift utan också rörlig. Som vanlig konsument fattar man ingenting mer än att man ska betala, multum.

På sajten Elskling får man lite hjälp med att hitta de minst dyra elavtalen. Fast det gäller som vanligt att vara lite skeptisk mot den här typen av prisjämförelsesajter. De lägsta priserna visar sig ofta inte existera när det väl gäller. Men som utgångspunkt är det bra.

Sedan är det väl lite löjligt att jaga in på sista kronan. Däremot är frågan rörligt eller bundet som vanligt svårare. Just nu är elpriset i stigande, beroende på torka och väntan på en fungerande elkabel från Norge. Bolagen rekommenderar att man binder. Självklart satsar jag på rörligt… Men jag gör det enbart med känslan att jag blir lurad hur som helst. Av princip så avstår jag dock från Vattenfall. Skulle politikerna göra någon nytta så skulle de stycka Vattenfall i tre bitar. Men politikerna ägnar sig enbart åt PR-strategier numera. De kan stanna i Almedalen. Forever, vad mig anbelangar.
Andra bloggar om: elpriser, vattenfall

Andra bloggar om: Almedalen

Ränteknockad av Ingves?

Riksbankens räntehöjning var inte oväntad — åtminstone inte efter den senaste tidens inflationsrapporter. Normalt brukar Familjeekonomen tycka att det är bra att Riksbanken håller emot inflationen. I detta fall är det mer tveksamt om en räntehöjning är rätt medicin. Trycket på inflationen kommer till stora delar från internationella prisökningar på mat och energi. Att höja räntan kan visserligen teoretiskt stärka den svenska kronan och därmed göra importen billigare, men normalt är målet med en räntehöjning att dämpa investeringstakten i den inhemska ekonomin — helt enkelt göra det dyrare för företag och hushåll att låna till investeringar och konsumtion. Just det är definitivt fel medicin i början av en lågkonjunktur. Dessutom bidrar räntehöjningen i sig till inflationen genom höjda räntekostnader — vilka räknas in i konsumentprisindex, kpi, som numer är det inflationsmått som Riksbanken tittar mest på.

Som enskild är det nu inte mycket man kan göra åt riksbankens beslut. Familjeekonomen tycker att det är bäst att sprida lånen över olika bindningstider — detta är som vanligt viktigast för den med höga lån. Den som har gjort det tidigare har det lugnare nu än den som valt att ligga helt rörlig, eller bundit allt på en period som går ut just nu.

Riksbanken spår att fortsatta räntehöjningar blir nödvändiga. Men lågkonjunkturens kraft riskerar att överraska Ingves och company. Därför är rörlig ränta förmodligen (ingen VET!) det minst dåliga valet just nu. Använd Skandiabankens räntor (glöm inte att Skandiabanken ger volymrabatt) och SBAB:s räntor (glöm inte att SBAB numer också ger rabatt på större lån och lån där huset är mycket högre värderat än lånet) som utgångspunkt för förhandlingar med din bank.

Och avslutningsvis: AMORTERA!

Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, riksbanken, reporäntan