Ingves bryr sig inte om bobubbla

Allt fler talar om att det finns risk för att en bobubbla är på väg att uppstå. I praktiken handlar det om risken för att hushållen med dagens extremt låga räntor belånar sina bostäder och förköper sig, eller lånar på huset eller lägenheten till konsumtion av resor, bilar och annat gott å dyrt.
Kom ihåg att det inte var mer än drygt ett år sedan som låneräntorna låg över sex procent. Riksbankschefen Stefan Ingves säger sig inte se någon risk för en stor bubbla. Men det gäller att lyssna noga.
Så här säger Ingves till TT, här i SvD: ”Samtidigt ser vi att räntorna på några års sikt kommer att ligga på en helt annan nivå. Penningpolitiken är inte specialdesignad för att hantera bostadsprisutvecklingen.”
Med andra ord: bostadsmarknaden är inget som Riksbanken bryr sig särskilt mycket om. Det är just detta som flera kritiker av Riksbankens generösa räntepolitik varnar för.
Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, bostadsmarknad

Lägsta räntan

Dags att binda om lånen? Glöm inte att då är det läge att förhandla med banken. I dagsläget är räntorna som bekant betydligt högre än för ett par år sedan. Desto viktigare att inte betala för mycket. En utgångspunkt kan vara nätbankernas erbjudanden. Skandiabanken har ännu inte höjt sina räntor lika mycket som konkurrenterna . 5,42 procent är utgångsläget för tremånadersräntan, mot 5,60 för SBAB. SBAB erbjuder bindningstid på en månad för 5,45. Hos Skandiabanken får du volymrabatt på 0,10 procentenheter från 1 miljon, 0,20 från 1,5 mijoner och 0,30 från 2 miljoner. Hos SBAB har man också övergivit principen lika ränta för alla, och här kan du räkna ut hur mycket ränta just du kan få. Ett lån på 2 miljoner på ett hus värt 2,5 miljoner ger exempelvis enmånadersräntan 5,33, tremånadersräntan 5,48 och tvåårsräntan 6,03.

Dessa räntor är bra att ha som förhandlingsvapen med banken. Om man kan visa att bostäderna i det egna området stigit mycket sedan lånet bands om förra gången så är det förstås ett stort plus.

Sedan är det klart att det ine går att lägga hur mycket energi som helst på att jaga sista kronan på bolånet. Hur väl bankens andra tjänster fungerar och vilken relation man har till sin bank är också av värde. Men kom alltid i håg — de har dig som kund för att de tjänar pengar på dig.
Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, SBAB, Skandiabanken

Ketchupeffekt på räntorna

SBAB och Ikanobanken höjer räntorna över i stort sett hela linjen. Tre-månadersräntan är uppe i 5,6 procent, vilket är mer än en fördubbling på bara några år. Det är den interna bankräntan, Stiborräntan, som stiger, trots att reporäntan står stilla. Klart att det måste kännas i många plånböcker. Ett alternativ till 3-månadersräntan är 1-månaders-räntan, som mer direkt är kopplad till Riksbankens reporänta. Hos SBAB är 1-månaders räntan 5,29 procent. Den lägsta bundna räntan är annars 10-åringen på 5,79 procent. Det visar att de som handlar med räntepapper långsiktigt tror på lägre räntor än i dag.

Samtidigt med de stigande räntorna rapporterar mäklarna om att bostadspriserna är stabila. Familjeekonomen tror att det är en eftersläpningseffekt. Skattesänkningarna har gett ökat ekonomiskt utrymme för många och att köpa hus är en utdragen process. Kraftigt stigande räntor, tillsammans med bensinpriser på närmare 14 kronor och tomater för 30 kronor kilot gör en ganska kletig ketchup. Risken är att många kommer att få det tufft att behålla sin dyra bostad.

Den som har stora bolån bör ha delat upp de med olika bindningstider. Det gör att ökningen inte kommer så snabbt. Att amortera ner skulderna är viktigt. Den som har legat rörligt bör ha följt rådet att spara undan marginalen som tidigare varit till de bundna räntorna. Det är nu man har användning av de pengarna. Risken med den taktiken är förstås att det kan ha varit lockande att använda dem till en Thailandsresa…

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”http://bloggar.se/om/r%E4ntor” rel=”tag”>räntor</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/bostadsmarknaden” rel=”tag”>bostadsmarknaden</a>

Bankerna höjer marginalerna

Kostnaderna för bolån har ökat kraftigt. För tre år sedan låg de rörliga (3-månaders) räntorna nere på 2,5 procent. Nu är de uppe i en bit över 5 procent. (Se SBAB). En fördubbling av räntekostnaderna för den som ligger helt rörligt med andra ord.

Pekka Kääntä, expert på det som i ekonomernas värld kallas Makroekonomi, hoppar på bankerna som utnyttjar dagens osäkra situation till att höja bankkundernas räntor, trots att Riksbankens reporänta ligger orörd. Bankerna har fått ökade kostnader till följd av kreditkrisen, då de är lite mer rädda för att låna ut till varandra. Den så kallade internräntan mellan bankerna stiger. Och även svenska banker har åkt på förluster och tvingats till nedskrivningar till följd av bolånekrisen i USA och överhettningen i Baltikum.

Nu är det kunderna som får betala med högre räntor – bankerna tar helt enkelt ut sina dåliga affärer på andra riskfyllda områden genom att öka räntorna på småkundernas bolån. Kääntä påminner om hur hushållen fick betala för att rädda bankerna vid 1990-talskrisen, trots att hushållen inte var de som orsakade förlusterna. Hushållen är nämligen duktiga på att betala sina huslån.

Bankerna är däremot gärna för marknadsekonomi när de tjänar pengar, men räknar kallt med att någon annan ska betala när de risker de tagit leder till förluster. Staten och skattebetalarna måste ju rädda banksystemet. Pekka Kääntä har rätt. Bankerna borde lära sig att ta smällarna av sitt höga spel.

För den vanlige dödllige finns inte mycket mer at göra än att så gott det går försöka spela ut bankerna mot varandra – OCH som familjeekonomen förespråkar: AMORTERA bolånen.

(Kääntä var tidigare på Affärsvärlden men förvaltar numera en hedgefond och skriver för konkurrenten Veckans Affärer).

Andra bloggar om: <a href=”http://bloggar.se/om/bol%E5n” rel=”tag”>bolån</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/bor%E4nta” rel=”tag”>boränta</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/banker” rel=”tag”>banker</a>