Ingves bryr sig inte om bobubbla

Allt fler talar om att det finns risk för att en bobubbla är på väg att uppstå. I praktiken handlar det om risken för att hushållen med dagens extremt låga räntor belånar sina bostäder och förköper sig, eller lånar på huset eller lägenheten till konsumtion av resor, bilar och annat gott å dyrt.
Kom ihåg att det inte var mer än drygt ett år sedan som låneräntorna låg över sex procent. Riksbankschefen Stefan Ingves säger sig inte se någon risk för en stor bubbla. Men det gäller att lyssna noga.
Så här säger Ingves till TT, här i SvD: ”Samtidigt ser vi att räntorna på några års sikt kommer att ligga på en helt annan nivå. Penningpolitiken är inte specialdesignad för att hantera bostadsprisutvecklingen.”
Med andra ord: bostadsmarknaden är inget som Riksbanken bryr sig särskilt mycket om. Det är just detta som flera kritiker av Riksbankens generösa räntepolitik varnar för.
Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, bostadsmarknad

Ränteknockad av Ingves?

Riksbankens räntehöjning var inte oväntad — åtminstone inte efter den senaste tidens inflationsrapporter. Normalt brukar Familjeekonomen tycka att det är bra att Riksbanken håller emot inflationen. I detta fall är det mer tveksamt om en räntehöjning är rätt medicin. Trycket på inflationen kommer till stora delar från internationella prisökningar på mat och energi. Att höja räntan kan visserligen teoretiskt stärka den svenska kronan och därmed göra importen billigare, men normalt är målet med en räntehöjning att dämpa investeringstakten i den inhemska ekonomin — helt enkelt göra det dyrare för företag och hushåll att låna till investeringar och konsumtion. Just det är definitivt fel medicin i början av en lågkonjunktur. Dessutom bidrar räntehöjningen i sig till inflationen genom höjda räntekostnader — vilka räknas in i konsumentprisindex, kpi, som numer är det inflationsmått som Riksbanken tittar mest på.

Som enskild är det nu inte mycket man kan göra åt riksbankens beslut. Familjeekonomen tycker att det är bäst att sprida lånen över olika bindningstider — detta är som vanligt viktigast för den med höga lån. Den som har gjort det tidigare har det lugnare nu än den som valt att ligga helt rörlig, eller bundit allt på en period som går ut just nu.

Riksbanken spår att fortsatta räntehöjningar blir nödvändiga. Men lågkonjunkturens kraft riskerar att överraska Ingves och company. Därför är rörlig ränta förmodligen (ingen VET!) det minst dåliga valet just nu. Använd Skandiabankens räntor (glöm inte att Skandiabanken ger volymrabatt) och SBAB:s räntor (glöm inte att SBAB numer också ger rabatt på större lån och lån där huset är mycket högre värderat än lånet) som utgångspunkt för förhandlingar med din bank.

Och avslutningsvis: AMORTERA!

Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, riksbanken, reporäntan

Lätt att få rätt i efterhand

DN skriver i dag om att bunden ränta visat sig vara bäst vid en del tillfällen — till exempel 2005. Det ställs i kontrast til det gamla klassiska rådet att rörlig ränta alltid är bäst i längden.

Okej, det är klart att det i efterhand alltid går att hitta tidpunkter när skulle ha varit billigare att binda räntan än att inte göra det. Problemet är att när undersökningen är klar så är den tiden för länge sedan förbi. Normalt sett – nu är ekonomi tyvärr inte alltid normal – så är en rörlig ränta ett dagspris på lån. För längre bindningstider så tar kreditgivaren (banken) bättre betalt, eftersom banken själv måste binda upp sin akrediter på längre tid. Ju längre fram i tiden bedömningar av räntan ska göras, desto osäkrare blir de. Denna osäkerhet ger högre pris.

Men det kan förstås visa sig att prognosmakare, ränteanalytiker och räntehandlare har fel i sina prognoser (och det kan gå fort). Då kan det bli så att de tagit för lite betalt för de långa bindningstiderna. I dag ligger de långa räntorna bara några procentenheter över de rörliga. Men det betyder inte att de långa räntorna är billiga, utan att marknaden tror att dagens höga korta räntor är tillfälliga. De KAN ha fel. Det finns analytiker (jodå!) som tror att den höga inflationen och därmed de höga räntorna har kommit för att bli kvar under många år. Som Jonas Bernhardsson, Redeye, i DI.

Familjeekonomen rekommenderar att den som har höga lån binder dem på olika tider. Det är en slags försäkring mot snabba räntehöjningar. Det lär inte betyda att du får lägsta möjliga räntekostnader över tid, men det betyder att du får bättre kontroll över kommande utgifter. Den kontrollen kan vara värd mycket.

Det främsta sättet att minska sina räntekostnader är annars att amortera. Det är Familjeekonomens första rekommendation till barnfamiljer som har höga lån.

Lägsta räntan

Dags att binda om lånen? Glöm inte att då är det läge att förhandla med banken. I dagsläget är räntorna som bekant betydligt högre än för ett par år sedan. Desto viktigare att inte betala för mycket. En utgångspunkt kan vara nätbankernas erbjudanden. Skandiabanken har ännu inte höjt sina räntor lika mycket som konkurrenterna . 5,42 procent är utgångsläget för tremånadersräntan, mot 5,60 för SBAB. SBAB erbjuder bindningstid på en månad för 5,45. Hos Skandiabanken får du volymrabatt på 0,10 procentenheter från 1 miljon, 0,20 från 1,5 mijoner och 0,30 från 2 miljoner. Hos SBAB har man också övergivit principen lika ränta för alla, och här kan du räkna ut hur mycket ränta just du kan få. Ett lån på 2 miljoner på ett hus värt 2,5 miljoner ger exempelvis enmånadersräntan 5,33, tremånadersräntan 5,48 och tvåårsräntan 6,03.

Dessa räntor är bra att ha som förhandlingsvapen med banken. Om man kan visa att bostäderna i det egna området stigit mycket sedan lånet bands om förra gången så är det förstås ett stort plus.

Sedan är det klart att det ine går att lägga hur mycket energi som helst på att jaga sista kronan på bolånet. Hur väl bankens andra tjänster fungerar och vilken relation man har till sin bank är också av värde. Men kom alltid i håg — de har dig som kund för att de tjänar pengar på dig.
Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, SBAB, Skandiabanken

Bankerna höjer marginalerna

Kostnaderna för bolån har ökat kraftigt. För tre år sedan låg de rörliga (3-månaders) räntorna nere på 2,5 procent. Nu är de uppe i en bit över 5 procent. (Se SBAB). En fördubbling av räntekostnaderna för den som ligger helt rörligt med andra ord.

Pekka Kääntä, expert på det som i ekonomernas värld kallas Makroekonomi, hoppar på bankerna som utnyttjar dagens osäkra situation till att höja bankkundernas räntor, trots att Riksbankens reporänta ligger orörd. Bankerna har fått ökade kostnader till följd av kreditkrisen, då de är lite mer rädda för att låna ut till varandra. Den så kallade internräntan mellan bankerna stiger. Och även svenska banker har åkt på förluster och tvingats till nedskrivningar till följd av bolånekrisen i USA och överhettningen i Baltikum.

Nu är det kunderna som får betala med högre räntor – bankerna tar helt enkelt ut sina dåliga affärer på andra riskfyllda områden genom att öka räntorna på småkundernas bolån. Kääntä påminner om hur hushållen fick betala för att rädda bankerna vid 1990-talskrisen, trots att hushållen inte var de som orsakade förlusterna. Hushållen är nämligen duktiga på att betala sina huslån.

Bankerna är däremot gärna för marknadsekonomi när de tjänar pengar, men räknar kallt med att någon annan ska betala när de risker de tagit leder till förluster. Staten och skattebetalarna måste ju rädda banksystemet. Pekka Kääntä har rätt. Bankerna borde lära sig att ta smällarna av sitt höga spel.

För den vanlige dödllige finns inte mycket mer at göra än att så gott det går försöka spela ut bankerna mot varandra – OCH som familjeekonomen förespråkar: AMORTERA bolånen.

(Kääntä var tidigare på Affärsvärlden men förvaltar numera en hedgefond och skriver för konkurrenten Veckans Affärer).

Andra bloggar om: <a href=”http://bloggar.se/om/bol%E5n” rel=”tag”>bolån</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/bor%E4nta” rel=”tag”>boränta</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/banker” rel=”tag”>banker</a>