Ränteexperter i slalombanan

Rapporterna i går om en årlig inflation på 4 procent fick de flesta ränteexperter att byta fot. Från att för någon månad sedan trott på räntesänkningar, så tror de flesta nu på höjda räntor från Riksbankens sida den 2 juli, rapporterar TT/DN. Det tycks som att experterna svänger lika fort i sina analyser som Byggmark i slalombanan.

Samtidigt bytte Riksbanken fokus när det gäller att studera inflationen, och ska numer titta mer på det gamla hederliga konsumentprisindex, KPI, och inte KPIX ( Det senare ett mått som bland annat räknat bort effekterna av ränteökningar och ökningar av momssatsen). Det är naturligtvis logiskt att främst titta på hur konsumenterna påverkas av prisökningarna, inte vad som orsakat dem. Men att byta mått är ju inget som förändrar verkligheten.

Lite märkligt är det att en räntesänkning av så många framställs som en självklar medicin mot inflationen just nu. Som Pekka Kääntä påpekar kan faktiskt en räntesänkning bidra till inflation och inflationsförväntningar, åtminstone på kort sikt. Räntehöjningen i sig ger ju hushållen – och företagen – ökade kostnader för boende och investeringar. Det kan öka kraven på löneökningar och ge högre priser. Och inte ens en räntehöjning kan råda bot på de inflationsdrivande olje- och matpriserna.

Och så det andra problemet: I en högkonjunktur kan en räntehöjning kyla av ekonomin som avsett – folk blir försiktigare med sina pengar. Men på slutet av konjunkturtoppen och på väg in i ett svårare ekonomiskt läge, så är risken att räntehöjningen i stället skapar stor osäkerhet och fördjupar en kommande lågkonjunktur.

Kom ihåg att Konjunkturinstitutet, KI, så sent som sista mars efterfrågade RÄNTESÄNKNINGAR och stimulansåtgärder från regeringen under 2009, för att möta en svagare konjunktur. UPPDATERING: Men även KI åker slalom…
Andra bloggar om: räntor

Ketchupeffekt på räntorna

SBAB och Ikanobanken höjer räntorna över i stort sett hela linjen. Tre-månadersräntan är uppe i 5,6 procent, vilket är mer än en fördubbling på bara några år. Det är den interna bankräntan, Stiborräntan, som stiger, trots att reporäntan står stilla. Klart att det måste kännas i många plånböcker. Ett alternativ till 3-månadersräntan är 1-månaders-räntan, som mer direkt är kopplad till Riksbankens reporänta. Hos SBAB är 1-månaders räntan 5,29 procent. Den lägsta bundna räntan är annars 10-åringen på 5,79 procent. Det visar att de som handlar med räntepapper långsiktigt tror på lägre räntor än i dag.

Samtidigt med de stigande räntorna rapporterar mäklarna om att bostadspriserna är stabila. Familjeekonomen tror att det är en eftersläpningseffekt. Skattesänkningarna har gett ökat ekonomiskt utrymme för många och att köpa hus är en utdragen process. Kraftigt stigande räntor, tillsammans med bensinpriser på närmare 14 kronor och tomater för 30 kronor kilot gör en ganska kletig ketchup. Risken är att många kommer att få det tufft att behålla sin dyra bostad.

Den som har stora bolån bör ha delat upp de med olika bindningstider. Det gör att ökningen inte kommer så snabbt. Att amortera ner skulderna är viktigt. Den som har legat rörligt bör ha följt rådet att spara undan marginalen som tidigare varit till de bundna räntorna. Det är nu man har användning av de pengarna. Risken med den taktiken är förstås att det kan ha varit lockande att använda dem till en Thailandsresa…

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”http://bloggar.se/om/r%E4ntor” rel=”tag”>räntor</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/bostadsmarknaden” rel=”tag”>bostadsmarknaden</a>